Rödbena Tringa totanus (Linné 1758)

Utbredning

Rödbenan häckar lokalt över i stort sett hela landskapet vid sankängar och vid slamdammar. Antalet rapporterade säkerställda häckningar är få, men mycket tyder ändå på att arten häckar årligen, åtminstone sedan mitten av 1980-talet. Bilden kompliceras av att även genomflyttande rödbenor ibland kan uppvisa beteende som tyder på häckning, till exempel genom spel eller till och med genom att varna. Dessutom fortgår vårsträcket ända in i juni samtidigt som häckningar påbörjats. Dunungar har under perioden 2000-2023 rapporterats i spannet 26 maj - 26 juli så de tidigaste äggkullarna bör ha lagts senast i början av maj.

Lokaler med säkerställda eller troliga häckningar 2000-2023. 

Numerär

Under perioden 2000-2023 har sammanlagt 230 häckningar, säkerställda eller troliga, rapporterats från Västmanland. Detta ger ett genomsnitt på 10 häckningar per år. De allra senaste åren har dock betydligt fler häckningar rapporterats, varför 15 häckningar per år bör utgöra ett aktuellt medelvärde. Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 5 par.

Historik

Av äldre uppgifter att döma var rödbenan sällsynt i Västmanland på 1800-talet och under 1900-talets första hälft. Exempelvis sågs den ”ganska sällan” i Örebro län, enligt Carl Rudolf Sundström (1868, s. 22). Den första kända fynduppgiften utgörs av två skjutna fåglar hösten 1922: ”Två unga fåglar skjötos hösten 1922 utanför Köping.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9]; ”Köpingstr Två årsungar skjötos hösten 1922 enl G. Nilsson” (O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

I den första upplagan av Förteckning över Sveriges fåglar (SOF 1948, s. 69) uppges till och med att arten inte var anträffad i Västmanland, men Hans Avelin & Bengt H. Girell (1951b) kunde rapportera tre iakttagelser vid Hässlösundet i Irsta/Västerås; 3 ex. den 14 augusti 1936, 1 ex. den 21 augusti 1936 och 2 ex. den 6 juli 1937. Bengt H. Girell (1958, s. 108-109) bekräftar dock att arten verkligen uppträdde sparsamt: ”Under åren fram till 1945 gjordes åtskilliga besök vid Hässlö. [---] Av dessa äro samtliga nu nämnda arter utom rödbena... ...regelbundna arter. [---] Rödbenan måste anses som en mycket sällsynt gäst vid Hässlö. Under årens lopp tror jag mig icke ha sett henne mer än högst fem gånger.”. På basis av uppgifter från Bo Kumlin anför Bertil Walldén (1955, s. 255), att rödbenan var en årsviss genomflyttare vid Asköviken. Enligt Hans Avelin (1958, s. 189) var den emellertid ”sparsamt förekommande” där. Henry Bark (1951) lämnade följande uppgift från Sura: ”Den 27.5.1951 såg jag en rödbena vid östra stranden av Östersjön i Surahammar. Jan Hendelberg har tidigare samma år sett ett ex. på platsen.”. Det fyndet kan ses i ljuset av följande uppgift från ”Tippen” vid Östersjön i Sura: ”Birger Andersson, som under en lång följd av år hållit området under uppsikt, har åtskilliga intressanta fynd noterade i sina anteckningar. Drillsnäppor och grönbenor brukar dominera, men allt som oftast ljuder även rödbenans skarpa 'tju-tju'...” (Harald Wedérus 1958, s. 349). Göran Lundqvist (1972) fyller på, beträffande samma område på 1950-talet, med: ”Fjällvärldens svartsnäppa och våra kusters rödbena återfanns även de rastande under flyttningstid, men de hörde inte till de vanligare gästerna. De kunde komma i grupper om upp till åtta fåglar”. Hans Källander (1965) bekräftar ytterligare rödbenans ovanlighet även i Bergslagen: ”Norrmogen i Ramsbergs sn är en normalt mager bergslagssjö. I juli och början av augusti 1954 fanns efter reglering präktiga gyttjebankar runt sjön. Under några observationsdagar iakttogs här... ...1 rödbena... [---] ...ses mot bakgrunden av att... ...rödbena... ...trots flera års tämligen flitiga exkurerande i dessa trakter aldrig iakttagits.”.

Därefter föreligger ett fåtal uppgifter från 1950- och 1960-talen och arten tycks, av tillgängliga uppgifter att döma, inte ha börjat uppträda regelbundet förrän omkring år 1970. Före 1976 föreligger två uppgifter om häckning, båda 1969, nämligen vid Norsa i Munktorp (VF 29:238) och vid Virsbosjön (”på mosse intill sjön Virsbo”) i Ramnäs (VF 29:238). Även följande fynd kan tyda på häckning: ”Vid Svartåns inlopp i Fläcksjön [Fläckebo] sågs ett ex. ivrigt varnande den 26.5.1960 (Leif Eriksson, Hans-Olof Hellkvist, Tore Nilsson)” (VF 21:317). Ett på året tidigt fynd gjordes vid Asköviken den 26 mars 1968 (Per Magnusson, opubl.).

Större (minst 25 ex.) ansamlingar före år 2000:

1998      65 ex. Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 7.7 (FiD 32:60).

1998      Gnien i Ramnäs 7-8.7, som mest 140 ad. 7.7 (FiV 30[2]:39).

1999      40 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 27.5 (FiV 31:121).

Sommaren 1976 var mycket nederbördsfattig i Västmanland, vilket bl.a. innebar att sjöbottnar blottlades på flera håll. Dessa utgjorde goda rastplatser för vadare och två studier har publicerats. Vid Österhammarssjön i Fellingsbro räknades vadare vid 47 tillfällen under tidsperioden 17 juli – 12 september och under dessa dagar noterades 1-2 rödbenor endast tre gånger, 3-6 augusti (Jan-Erik Malmstigen 1977). Motsvarande studier samma år vid Findlaviken i Arboga gav, vid 17 observationstillfällen 24 juli – 7 oktober, fyra noteringar av rödbena, som mest 3 ex. den 24 juli (Ulf Eriksson 1977).

Flyttning och övervintring

Rödbenan flyttar i juli-augusti och återvänder numera i slutet av mars eller början av april. Mediandatum för första observation under perioden 1976-2023 är den 8 april och mediandatum för sista iakttagelse under samma period är den 3 september. Det tidigaste kända fyndet under perioden 1976-2023 gjordes den 20 mars 2022 vid Fläcksjön i Fläckebo (Västmanlands rapportkommitté). Det på året senaste fyndet gjordes den 10 oktober 2004 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (FiV 36:131).

Genomflyttande rödbenors sträck tycks kulminera i maj månads första hälft, men sträcket fortgår ända in i juni. Detta sena sträck förlöper oftast obemärkt, men vid situationer med dåligt väder kan flockar ses, och de största (minst 25 ex.) under perioden 2000-2023 är:

2005      Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 16-17.5, som mest 27 r. 16.5 (Västmanlands rapportkommitté).

2006      25 r. Hötjärnen 18.5 (FiV 38:123).

2010      26 r. Norsa i Munktorp 23.5 (FiV 42[2-3]:36).

2010      32 r. Gussjöbäck i Fläckebo 23.5 (FiV 42[2-3]:36).

Sommartid ses arten betydligt fåtaligare än under vårsträcket. Oftast ses rödbenan rasta ensam eller i små sällskap, sällan mer än fem individer tillsammans.

Veckovis fördelning av rödbenor under perioden 2000-2023.

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen T. t. totanus.

Senast uppdaterad 2024-03-19