Skärpiplärka Anthus petrosus Montagu 1798

 

Förekomst

 

Skärpiplärkan är en regelbunden gäst på höststräcket, men mer sällan, ej årligen, sedd på vårsträcket. Någon långsiktig trend vad gäller numerären synes inte föreligga.

 

 

Historik

 

Före 1976 är endast två fynd kända:

 

1962      1 ex. Vagnshäll, Väringen, i Ervalla/Näsby 30.9 (Folke Lindstedt & Torsten Lindstedt, opubl.).

1965      1 ex. Norsa i Munktorp 29.4 (Arne Eklöw 1970).

 

Dessutom har ett odaterat fynd rapporterats från Kraftverkstippen i Västerås (VLT 1958-11-11).

 

 

Fynd före 1 september före år 2000: 1 str. Askö i Västerås-Barkarö den 22 augusti 1998 (FiV 30[2]:48).

 

Större (minst 5 ex.) ansamling före år 2000: 5 ex. Vagnshäll i Ervalla/Näsby den 27 september 1996 (FiV 28:156).

 

Flyttning och övervintring

 

Skärpiplärkans höstflyttning äger rum i huvudsak från mitten av september till början av oktober. Mediandatum för första och sista höstfynd under perioden 1976-2023 är den 16 september respektive den 4 oktober. Det senaste höstfyndet gjordes vid Käppstaviken i Viker den 2 november 2016 (FiV 48[2-3]:55). Vårsträcket är i hög grad koncentrerat till april månad och mediandatum för första och sista vårfynd är den 8 april respektive den 17 april. Det tidigaste vårfyndet gjordes vid Södra Ås i Nora den 13 mars 2014 (FiV 46[2-3]:52) medan det senaste vårfyndet utgörs av 1 ex. vid Turkiet i Ramnäs den 5 maj 2015 (FiV 47[2-3]:51). De största ansamlingarna var 2+1+2 ex. Sotarön i Näsby den 6 oktober 2001 (FiV 33:92), 5 ex. Rågsäcken i Munktorp både den 21 september 2003 (FiV 35:124) och den 25 september 2007 (FiV 39:92) samt 7 str. (S) Sotarön den 6 oktober 2018 (FiV 50[2]:56).

 

 Veckovis fördelning av skärpiplärkor under perioden 2000-2023.

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av rasen A. p. littoralis (C. L. Brehm 1823).

 

Kommentar

 

Ett rapporterat fynd vid Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 23.9 2000, har underkänts för publicering (FiV 33:101).

 

Senast uppdaterad 2024-02-01