Svart stork Ciconia nigra (Linné 1758)

Förekomst

Arten uppträder mycket sällsynt i Västmanland. Flertalet fynd har gjorts under vår och sommar och endast två höstfynd är kända, varav ett under perioden 2000-2023. Genom tiderna är 24 fynd kända, varav 11 har gjorts under perioden 2000-2023. Några av fynden kan avse samma individ:

2001      1 str. (N) Västvalla i Fellingsbro 12.5 (FiV 33:57; VF Suppl. 37:68).

2001      1 str. (S) Norrby i Västanfors 20.6 (FiV 33:57; VF Suppl. 37:68).

2007      1 str. (SV) Gyttorp i Nora 3.8 (FiV 39:60; VF Suppl. 48:74).

2009      1 str. (N) Kvarnbacken i Romfartuna 28.4 (FiV 41:75; VF Suppl. 50:72).

2012      1 str. (SV) Gnien i Ramnäs 20.5 (FiV 44[2-3]:30; VF Suppl. 53:73).

2014      1 str. (V) Rynninge i Fellingsbro 20.4 (FiV 46[2-3]:33; VF Suppl. 55:87).

2014      1 ad. Näs i Svedvi 19.7 (FiV 46[2-3]:33; VF Suppl. 55:87).

2015      1 str. (N) Gnien i Ramnäs 26.5 (FiV 47[2-3]:34; VF Suppl. 56:76).

2018      1 ex. Näs i Fläckebo 30.5 (FiV 50[2]:31; VF Suppl. 59:89).

2021      1 ex. Slytermossen i Fellingsbro 18.6 (FiV 54[2]:50; VF Suppl. 62:126).

2023      1 ex. Norsa i Munktorp 8.10 (FiV 56[2-3]:41).

Historik

Före år 2000 är tre fynd kända, varav det tidigaste härrör från mitten av 1800-talet. Enligt brev, daterade den 2 april 1922 resp. den 10 april 1922, från lektor J. E. Ljungqvist i Örebro till lektor O. M. Floderus i Västerås, gjordes fyndet vid ”Nya Pershyttan” i Nora av bergmästare Petter Persson, och året var 1867. I en artikel angående fågelsamlingarna vid Karolinska läroverket i Örebro, publicerad i ÖLJÅ 1937-38 (s. 60), skrivs dock en annan tidpunkt: ”en gammal fågel, skjuten vid Nya Pershyttan (6 km. SSV om Nora) den 12 juni 1868, alltså under häcktiden”, en uppgift som också nämns av Kai Curry-Lindahl (1959-63, s. 155). Därefter är ytterligare 13 fynd bekanta:

1965      1 ex. Häggebäcken i Västerfärnebo 15.5 (Ingvar Granqvist 1970b).

1972      1 ex. Västersjön i Sura 22.5 (Lars Lindell 1973e; Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

1985      1 ex. Sörbysjön i Fellingsbro 31.5 samt 4-28.7 (FiV 17:56; VF 45:387).

1986      1 ex. Sörbysjön 18.4-31.7 (FiV 18:60; VF 46:380) samt Känässjön 17.8 (Västmanlands rapportkommitté).

1986      1 ex. Hörnsjöfors i Västerfärnebo 19.5 (FiV 18:60; VF 46:380).

1986      1 ex. Sätra Brunn i Fläckebo/Kila 23.5 (FiV 18:60; VF 46:380).

1986      1 ex. Oppboga i Fellingsbro 3-4.8 (FiV 18:60; VF 46:380).

1987      1 ex. Österhammarssjön, Finnåkerssjön och Sörbysjön i Fellingsbro 8.5-13.7 (FiV 19:58; VF 47:383).

1988      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 19.5 (FiV 20: 50; VF 48:384).

1989      1 ex. Stora Brotorp i Sura 7.5 (FiV 21: 56; VF 49:395).

1989      1 ex. Lilla Rumängen i Linde 10-15.5 (FiV 21: 56; VF 49:395).

1991      1 ex. Stora Kvistberga i Kungsåra 25.8 (FiV 24:123; VF Suppl. 19:41; Henrik Ludvigsson 1992).

1995      1 ex. Österhammarssjön i Fellingsbro 15.9 (FiV 27:109; VF Suppl. 25:74).

Anmärkningsvärt är att arten uppträdde stationärt i Fellingsbro tre år i följd, 1985-1987. Notabelt är också att svarta storken sågs årligen i Västmanland under åren 1985-1989, medan fynden därefter glesnat högst påtagligt.

Därutöver kan nämnas att landskapet besöktes av fyra unga svarta storkar som kläckts i fångenskap på Skansen i Stockholm: ”Ungdomarna ringmärktes och släpptes den 7 februari 1939. De... ...orienterade sig fram på vårsidan åt östra Västmanland...” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 156). De mer preciserade uppgifterna är följande: ”Så mottog jag den 21/5 från folkskolläraren F. Sigmark i Ramnäs följande rader: »Här i Ramnäs finns för närvarande en svart stork som vi förmoda kommit från Skansen. Han kom hit för ungefär en vecka sedan, håller till om dagarna vid en bäck eller ett kärr. På kvällarna flyger han till vår skola där han sitter eller rättare står på en tallgren om nätterna. En halv mil härifrån (i trakten av Surahammar) finns det två svarta storkar till...» (Carl Fries 1952).

Senast uppdaterad 2024-09-09