Röd glada Milvus milvus (Linné 1758)

 

Förekomst

 

Arten iakttas sällsynt, främst på våren men under senare år i allt högre utsträckning sommartid. Den har setts årligen sedan millennieskiftet, men utan indikationer på häckning förrän år 2021 då en säkerställd häckning rapporterades från Lindesbergs kommun (Västmanlands rapportkommitté). Tidigare har upp till tio individer kunnat summeras årligen, men sensommaren 2013 uppträdde röda glador i östra Västmanland i en exceptionell omfattning. Sammanlagt bedömdes hela 42 individer ha varit inblandade, merparten fjolåringar, dvs. 2K (FiV 45[2-3]:29). Även åren därefter sågs ovanligt många röda glador, i synnerhet åren 2020 och 2021. Det är numera praktiskt taget omöjligt att försöka utröna hur många individer som rapporteras årligen, så jag övergår till att räkna fågeldagar, liksom vi gör för en del andra arter. Till att börja med fågeldagar under häckningstid, exklusive säkerställda häckningar, som sätts till perioden 1.5-31.7.

 

 

 

Veckovis fördelning av röda glador 1976-2021.

 

Flyttning och övervintring

 

De första röda gladorna ses vanligen i april eller de sista dagarna i mars. Flest iakttagelser görs från början av april till mitten av maj respektive från början av juli till början av september. De sista ses i slutet av september eller början av oktober. Mediandatum för första och sista observation under perioden 1976-2021 är den 10 april respektive den 10 september.

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

18 maj

31 augusti

1986-1995

2 april

2 september

1996-2005

15 april

19 september

2006-2015

5 april

29 augusti

2016-2021

27 mars

18 september

 

Vinterfynd är ytterst ovanligt och under perioden 1976-2021 är endast tre kända, de två första dock troligen av samma individ:

 

2005      1 str. (SV) Ullvi i Köping 15.2 (FiV 37:107).

2005      1 ex. Fellingsbro 16.2 (FiV 37:107).

2019      1 ex. Davids backe i Himmeta 26.2 (FiV 51[2-3]:33).

 

Historik

 

Röda gladan tillhörde uppenbarligen Västmanlands häckande fåglar under 1800-talet. Johan Fischerström (1785) säger förvisso inget om det i sin beskrivning av Mälaren: ”Gladan (F. Milvius), som rensar bort ohyra, men har mycken smak för späda kycklingar, och med sit skrik bebådar regn.”, men Carl Rudolf Sundströms (1868) påstående om Örebro län, som innefattar västra Västmanland, är desto intressantare och ger en antydan om regelbunden häckningsförekomst: ”...förekommer sparsammare. Häckar i höga träd och begagnar samma bo år ut och år in.”. Från Rytterne skriver F. U. Wrangel (1886, s. 36) att ”Falkar, glador, vråkar och ugglor äro allmänna”. Ytterligare ett par uppgifter från 1800-talet:

 

1878      I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns en röd glada från Kärrbo: ”Frösåker april 1878. v. Post” (nr. C 307).

1896      ”Den 17 juli samma sommar... ...gingo nämligen den dagen och metade vid Hyttan [Sala]. [---] Högt över oss cirklade en glada, en sällsam syn i Västmanland...” (K. V. Ossian Dahlgren 1950).

 

Bo Österlöf (1945) konstaterade att röda gladan vid förra sekelskiftet var ”helt försvunnen.” samt att ”Den äldre litteraturen från landskapet är mager och man får nöja sig med att konstatera, att Västmanland ingick i gladans forna utbredningsområde. Numera häckar icke gladan här.”. Matts Floderus (1925) skriver också: ”Fordom häckande i Västeråstrakten; skjuten vid Kungsör något av de senare åren.”.

 

Under 1920-, 1930- och 1940-talen återkom gladan som häckande: ”I Närke, Värmland och Västmanland fanns fortfarande några par. Den förändringen i jämförelse med 1915 har skett, att Värmland och Västmanland nu återfått något par glador var.” (Bo Österlöf 1945). Följande uppgifter är kända:

 

1925-44   1928. Häckning... ...vid Tjurlången väster om Arboga... (Rosenius 1939). [---] ”Häckning troligen årligen mellan åren 1925-1944 vid Tjurlången (E. Rosenberg).” (Bo Österlöf 1945).

-1928       ”Slutligen har ett gladpar ännu år 1928, liksom några år förut, häckat i Kungsåra socken i Västmanland 11) [”11) F. Lundström.”].” (Paul Rosenius 1927-39, s. 173). 1928. Ett par häckar sedan några år i Kungsåra s:n (Rosenius 1939).” (Bo Österlöf 1945).

-1933       ”Häckning sedan flera år fram till 1933 vid Iresjön [Västra Skedvi] 2 mil ostnordost Lindesberg (O. Persson genom E. Rosenberg).” (Bo Österlöf 1945).

 

Bo Österlöf (1945) konstaterade därefter att ”Läget i nuvarande tid... [---] ...både Värmland och Västmanland återigen äro utan glador.”. Dock sågs glador emellanåt, t.ex.: ”Fiskare Harknäs i Harkie [Kärrbo] ser då och då glador, som kommer från sörmlandssidan, där några bon finns.” (Bertil Walldén 1955, s. 230).

 

Kända iakttagelser före 1976:

 

1927      ”En fågel ♂ hittades död i Barkarö 1927 på våren hade ätit fosformos utlagt i fisk för kråkor G.N.” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). Fynddatum ska vara den 12 april 1927 (VNF 1927-05-02, § 8.).

1954      1 ex. sågs vid Asköviken av Mälaren nära Västerås den 17.4.1954.” (Hans Avelin & Bengt H. Girell 1955).

1956      ”1 ex. observerades den 31.3.1956 vid Asköviken skruvande bland ett tiotal ormvråkar (Buteo buteo).” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963).

1963      ”1 ex. iakttogs vid Oppboga [Fellingsbro] i norra Närke 25.3. (Herbert Näthammar).” (Roger Gyllin 1965).

1963      ”Iaktogs från Rudöklippan (C.s) cirklande på hög höjd över vassarna den 14/8-63.” (Christer Svensk m.fl. 1964). ”1 ex. Asköviken den 14.8.63 (Christer Svensk).” (Hans Avelin 1966).

1966      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 8.9 (”MM” gm Västmanlands rapportkommitté).

1968      ”1 ex Karlsdalssjön [Malmlången i Viker] 8-9.6 (Ove Eriksson m fl).” (Hans Avelin 1970).

1969      ”1 ex. 23.5.69 Asköviken (Ulf Carlson).” (Lars Lindell 1973e).

1972      1 ex. Asköviken 7.9 (Claes Karlsson & Göran Iraeus, opubl.).

1974      ”1 ex. Norrby gärden [Ängshagen], Sala, 31.12 (Karl-Gunnar Källebrink).” (Lars Lindell 1975h).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen M. m. milvus.

 

Senast uppdaterad 2022-04-09