Jorduggla Asio flammeus (Pontoppidan 1763)

Förekomst

Jordugglan uppträder regelbundet som genomflyttare och vissa år som översomrande, men med stor variation i antal mellan olika år. Under 1970-talet fram till början av 1990-talet synes en viss periodicitet föreligga med högre frekvens i intervall på 3-5 år. Under 1990-talet sjönk antalet iakttagelser rätt dramatiskt för att åter öka efter millennieskiftet. År 2012 var uppträdandet särskilt rikligt. Flest jordugglor ses från slutet av mars till mitten av juni och på hösten är den närmast att betrakta som ovanlig.

Veckovis fördelning av fynd av jorduggla 2000-2023.

Jordugglan häckar vissa år och under perioden 2000-2023 har en (1) säkerställd häckning rapporterats:

2009      1 par (3 ungar) Utnäs i Säby (FiV 41[2-3]:96).

Därutöver har alltså åtskilliga jordugglor setts under häckningstid i synbarligen lämplig häckningsmiljö, men utan några starkare indikationer på häckning. Även om spel hörts ibland är häckning ändå inte särskilt sannolikt, ens under toppår som till exempel 2012.

Med tanke på det uppenbarligen rätt höga antalet översomrande och kringströvande individer är sträckperioderna rätt svåra att skönja i observationsdata. Följande jordugglor har rapporterats som sträckande under perioden 2000-2023, dvs. inte bara kortare förflyttningar:

2001      1 str. (N) Hagbyholm i Irsta 26.5 (FiV 33:89; Markus Rehnberg, opubl.).

2005      1 str. Kungsudden i Kungs Barkarö 3.4 (FiV 37:128).

2008      1 str. (N) Åliden i Ramnäs 10.5 (FiV 40:88; Ralf Lundmark, opubl.).

2012      2 str. (N) Gnien i Ramnäs 15.5 (Mikael Mälberg, opubl.).

2021      1 str. (S) Stångkursbacken i Irsta 22.4 (Västmanlands rapportkommitté).

Vinterfynd (1.12-28.2) är ovanligt men har möjligen tenderat att öka i omfattning på senare år.

Historik

Från 1800-talet skrev Carl Rudolf Sundström (1868) att jordugglan ”...träffas sparsamt under flyttningen.” i Örebro län. En häckning finns rapporterad från Hällefors år 1885, där ett bo med sju ägg hittades den 21 maj: ”Hellefors (A. Giöbel). Weniger allgemein. Den 21. Mai 1885 nahm der Korrespondent 7 Eier aus einem Neste, das sich zwischen Reisern auf einem Berge gefand.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 126). I övrigt betecknades jordugglan alltså som mindre allmän (”weniger allgemein”) i Hällefors vid den tiden. I övrigt under 1800-talet finns endast en uppgift, en fågel i Arboga skolors fågelsamling: ”♀ Arboga 1871 Hr Brukspatron C. Stenberg Jr” (Ulf Eriksson 1985).

Under 1900-talets början lämnades en del rapporter som sammantaget antyder att jordugglan inte var direkt ovanlig i uppträdandet. Bland annat finns denna, om än vaga, rapport om häckning: ”Köping vanlig hela hösten enl. E. Råberg Walskog [Björskog] häckat enl d.s.” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). Dessutom rapporterades följande: ”Jorduggla vanlig i Fellingsbro 1910. Likaså iakttagen och skjuten 1912 vid Klinta, Irsta.” (V.N.F. 1925-04-26, § 10). I Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar finns två jordugglor: ”♂ Fellingsbro. 1909.” (nr. B 79); ”♀ Tortuna. sept. 1919. V.N.F. G. Nilsson.” (nr. B 97). Slutligen sköts en jorduggla vid Stora Ekeby i Rytterne något av åren 1897-1902 (Förteckning å vid St. Ekeby i Ryttern skjutna fåglar uppstoppade vid naturaliemagasinet Uppsala.).

Senare under 1900-talet skrev bland annat Bengt H. Girell (1942) följande: ”Jordugglan... ...är ju mycket sporadisk i sin förekomst, men vissa år uppträder hon i större antal än vanligt. Då kan man vara säker om att träffa henne vid Asköviken. 1939 var av allt att döma ett jorduggleår, och fågeln iakttogs då icke blott vid Asköviken utan även på ett par andra platser i västeråstrakten av Avelin och mig. Andra år, då jordugglan observerats vid Asköviken äro 1933 och 1936, då fågeln iakttogs på våren, sistnämnda år den 31/5. Någon häckning ha vi dock icke blivit i tillfälle att konstatera.”. Från ungefär samma tid rapporterade F. von Knorring (1944): ”2 ex. iakttogos i veckan efter pingst på en lokal i Fläckebo s:n N om Västerås.”.

Följande redogörelse från de så kallade Trådarängarna i Irsta understryker att jordugglan tillhörde de regelbundet observerade arterna i mitten av 1900-talet: ”Området mellan Hässlö gård [Västerås] och Geddeholm [Gäddeholm i Irsta] utgöres av stora öppna fält med några mindre ekbackar... Närmare stranden ligga vidsträckta sumpiga ängar och strandområden, som i vattenbrynet avlösas av relativt betydande vassområden. [---] En fågel som då och då uppträder i detta område är jordugglan. Om det är ett år med god tillgång på sork, kan man vara tämligen säker att träffa på den. Den sista april för åtskilliga år sedan sågos icke mindre än fem jordugglor samtidigt. Något bofynd har dock aldrig gjorts.” (Bengt H. Girell 1958, s. 110-111).

Några konstaterade häckningar under 1900-talet före 1976 är emellertid inte kända. Förvisso kan häckningar ändå ha ägt rum, åtminstone vissa år. I det avseendet är följande rapport från Solingsmyran i Kila/Romfartuna intressant: ”Den 29 april 1954 stod jag en månskensnatt vid kanten av Solingemyren i Romfartuna i norra Västmanland, och lyssnade till en jordugglas parningsflykt över myren.” respektive ”...en trevlig jordugglenatt vid Solingemyren i Romfartuna i norra Västmanland, den 29-30 april 1954. Redan i solnedgången hade jordugglehanen ifråga börjat sina djärva flyktlekar och rop över högmossen... ...de pustande, poande ljuden rörde sig fram och tillbaka i diset... [---] Vid ett tillfälle kom även honan med på ett hörn, när jag härmade hannen (Jens Wahlstedt 1959).

Från och med 1960-talet har jordugglan rapporterats rätt flitigt och i princip årligen. Precis som nuförtiden gjordes merparten av iakttagelserna på våren och försommaren, men alltså utan några starkare indikationer på häckning.

Säkerställda eller troliga häckningar under perioden 1976-1999:

1984      1 par (4 ungar) Stenbjörn i Ramnäs (FiV 16:92).

1984      1 varnande Vithavet i Hällefors 27.6 (FiV 16:92; Mats Trillkott, opubl.).

1984      2 par i Ljusnarsberg (FiV 16:92).

1988      1 ♂ med föda åt ungar på en lokal norr om Aspen i Linde 19.6 (FiV 20:70).

1988      1 ad. varnande Bredtjärnsmossen i Viker 12.7 (FiV 20:70).

1988      1 par (föda åt ungar) Småsjömarken i Hällefors (FiV 20:70).

Jordugglor som har rapporterats som sträckande under perioden 1976-1999, dvs. inte bara kortare förflyttningar:

1976      1 str. Asköviken i Västerås-Barkarö 15.5 (Västmanlands rapportkommitté).

1976      1 str. (S) Gnien i Ramnäs 16.9 (Sören Larsson, opubl.).

1981      1 str. (N) Asköviken 2.4 (FiV 13:81; Martin Green, opubl.).

1987      1 str. (N) Kvarntorpet i Västerås-Barkarö 29.4 (Martin Green, opubl.).

1997      1 str. Hedkärra i Västanfors 3.6 (FiV 29:152).

Fler än två (2) jordugglor inom ett begränsat område har rapporterats enligt följande under perioden 1976-1999, exklusive häckningar:

1976      3 ex. Malmön i Köping 29.6 (MVOF 8:79).

1979      3-4 ex. Ängsön i Ängsö 11.6-7.8 (FiV 11:79).

1983      3 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 1-10.4 (Martin Green m.fl., opubl.).

1990      3 ex. Västerbykil i Västerfärnebo 4.3 (Västmanlands rapportkommitté, arkiv).

1991      3 ex. Magsjön i Ramnäs/Sura 26.1 (FiV 23:102).

På 1950-talet  rapporterades de första vinterfynden:

1954      ”Den 6 jan. 1954 uppskrämdes 2 ex. å starräng vid Hesslösundet S Västerås. 1 ex. å samma plats följande dag.” (Jens Wahlstedt 1955b). ”...den 6 jan. 1954 iakttog jag t. ex. 2 stycken på en starräng S Västerås...” (Jens Wahlstedt 1959).

1954      ”Denna art tycks ha övervintrat tämligen allmänt under vintern 1954 (januari, februari och mars). Sålunda sågs den 18.1. två ex. vid Asköviken och den 15.3. ett ex. vid Gotö gård [Västerås-Barkarö].” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1955). ”Den 18 jan. observerades 2 jordugglor, förmodligen ett annat par, vid Askövikens inre ängar (Rolf Kumlin).” (Jens Wahlstedt 1955b).

Övriga vinterfynd före 1976:

1965      1 ex. Långängskrogen i Västerås 10.1 (Lars Boberg gm Göran Andersson, opubl.).

1973      2 ex. Järndammen i Sala 5-7.2 (Stefan Björklund, opubl.).

1973      1 ex. Gorgen i Västerfärnebo 27.2 (Erik Andersson, opubl.).

1974      1 funnen död Lindesberg i Linde 24.1 (Naturhistoriska riksmuseet, opubl.).

1974      1 ex. Asköviken i Västerås-Barkarö 1.12 (Kjetil Jensen, opubl.).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen A. f. flammeus.

Senast uppdaterad 2024-01-23