Rörhöna Gallinula chloropus (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Rörhönan häckar lokalt vid vegetationsrika vatten i hela Västmanland. Oftast är vattnen små och ofta anlagda, t.ex. viltvatten, branddammar, golfbanedammar etc. Den förekommer även vid långsamt flytande vattendrag och vid vikar av större sjöar, inklusive Mälaren.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-84. Svart prick anger säkerställd häckning.

 

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (16.5-31.8) 2007-2017. Svart prick anger säkerställd häckning.

 

Numerär

 

Under perioden 2007-2017 har rörhönan påträffats under häckningstid i sammanlagt 47 s.k. atlasrutor (5x5 km). Säkerställd häckning har rapporterats från 23 av dessa, i några av dem med flera par. Antalet häckande par tycks ha ökat under den senaste tioårsperioden. Ulf Ottossons m.fl. (2012) beräkning till 70 par i Västmanland synes därför rimlig.

 

 

Historik

 

Rörhönan har uppenbarligen invandrat relativt sent till Västmanland och uppgifter saknas helt före 1900-talet. Vid ett föredrag hos Västmanlands naturvetenskapliga förening nämndes rörhönan med flera arter ”Som typiska för detta område [”lerområdenas fauna i Syd- och Mellansverige”]” men med reservationen ”(ej i v. Mälardalen)…” (V.N.F. 1923-01-27, § 5).

 

Matts Floderus (1925) kunde dock rapportera om häckning i Västerås-Barkarö på 1920-talet: ”Troligen häckande i Barkarö, där 1924 7/8 ett gammalt ex. skjutits, men redan för flere år sedan har en unge skjutits på samma ställe.”. Möjligen rör följande uppgift samma häckningsförekomst: ”…ett exemplar vid Almö Fullerö med stor sannolikhet häckande då de låtit höra sig många gånger enl. G. N.” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv). Den nämnda skjutna rörhönan finns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar: ”Fullerö 7/8 1924. E. Nordlund” (nr. C 26).

 

Sedan dröjer nästa uppgift till 1940, då Hans Avelin (1958) nämner rörhönan i förbigående: ”Jag slår i min dagbok och finner att den 2 aug. 1940 var en bra dag här ute. Redan kl. 4 på morgonen satt jag väl gömd vid en av gölarna i vassen. [---] Till vänster om gömslet stod en rörhöna och gjorde morgontoalett...”.

 

Men redan på 1950-talet menade Jens Wahlstedt (1955) att rörhönan ”Häckar tämligen allmänt i Västeråstrakten, t. ex. i flera par vid en soptipp inom Västerås stad åren 1952 och 1953.”. Nämnda soptipp var belägen vid Johannisberg i Västerås: ”Sommaren 1953 har två rörhönsfamiljer... ...låtit sig beskådas i en öppning i vassen.” (Bertil Walldén 1955, s. 244). Bertil Walldén (1955, s. 163) nämner också förekomst vid Frövisjön i Skultuna: ”...det fanns... ...rörhöna...”.

 

En rätt märklig uppgift rapporterades från Skinnskatteberg: ”Den 3.5.1955 hittade jag i bladvass vid Kronöns strand i Storsjön i Västmanland ett bo med 9 ägg. 7 ägg kläcktes den 23.5. Rörhönsfamiljen sågs sista gången den 14.9. Det var första gången arten observerats vid Kronön.” (Erland Green 1957). Uppgiften är anmärkningsvärd eftersom rörhönan även idag är en första klassens raritet i Skinnskattebergs kommun med endast ett (1) fynd rapporterat därefter, år 2010! Övriga uppgifter om häckning, eller förmodad häckning, från 1950-talet:

 

1952      1 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 24.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      ”...ävensom rörhönan [uppträdde vid Asköviken] (den senare även vid Fullerö, Johannisbergstippen och Harkie [Kärrbo]).” (Bertil Walldén 1955, s. 254). 3 sj. Asköviken 14-15.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      1 ex. Ångsjön i Irsta/Kärrbo 29.5 och 14.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      ”Ibland sluter sig andra vilda fåglar till [Svartån i Västerås], såsom... ...rörhöna...” (Bertil Walldén 1955, s. 242).

1955      1 sj. Asköviken 27.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      1 sj. Ångsjön i Irsta/Kärrbo 29.5 (Bo Kumlin, opubl.).

c.1955    ”Bland gruppen ’sumphöns och rallar’ fanns alla de fyra, i Sverige regelbundet förekommande (häckande) arterna, representerade. Sannolikt häckade alla fyra arterna, alltså vattenrall, småfläckig sumphöna, rörhöna och sothöna, på Tippen [Östersjön i Sura, 1950-talet].” (Göran Lundqvist 1972). ”Sothönsen grälar och slåss, och har man tur kan man få se en skymt av rörhönans lackröda pannplåt [Östersjön i Sura].” (Harald Wedérus 1958, s. 348).

1957      ”...hördes i Fläcksjön, Fläckebo socken, 1957 (Kai Curry-Lindahl).” (Kai Curry-Lindahl 1959-63, s. 679).

1958      ”Området mellan Hässlö gård [Västerås] och Geddeholm [Gäddeholm i Irsta] utgöres av stora öppna fält med några mindre ekbackar... Närmare stranden ligga vidsträckta sumpiga ängar och strandområden, som i vattenbrynet avlösas av relativt betydande vassområden. Dessa ängar och vassar erbjuda fina häckningslokaler för bl. a…. …rörhöna…” (Bengt H. Girell 1958, s. 110).

 

Rörhönans expansion i landskapet gick vidare och på 1960-talet intogs även Övre Bergslagen med de första rapporterna år 1966: ”Åtminstone från detta år har den även rapporterats från sjöarna vid Grängesberg. Mer eller mindre tillfälliga iakttagelser, även av ungfåglar, men huvudsakligen höstetid, har gjorts i... ...Orrleken, Röda Dammen, Södra Hörken... I... ...Södra Hörken... ...kan den betraktas som årsviss som tillfällig gäst. [---] 1973 sågs ungfåglar i... ...Röda Dammen, Orrleken... ...Hötjärnen och Södra Hörken.” (Kjell Bylin 1975, s. 316). Från Ljusnarsberg rapporterades den ett par år senare: ”Observerades våren 68 i sjön Björken och vid Yxsjöberg, Ställdalen, Ljusnarsbergs sn (Ställdalens naturstudieklubb/Per Carlsson).” (Ingvar Granqvist 1970b). Det första fyndet i Lindes rapporterades dock så sent som 1971: ”17/4 i Råsvalen. Första fyndet. (OA)” (Anonym 1971). Från ”fagerstatrakten” [Västanfors och Västervåla] rapporterades: ”Sedd på flera lokaler i fagerstatrakten, där den tycks vara på frammarsch (Per Ålind).” (Ingvar Granqvist 1970b).

 

Lokaler med flera häckande par under 1960-talet och till och med 1975 var följande:

 

1969      ”Minst 4 ex hävdade revir Norsa, Köping maj-juni (Arne Eklöw)…” (Ingvar Granqvist 1970b). ”Sålunda har i år flera par rörhöns funnit en fristad bland skrattmåsarna [Norsa i Munktorp]. Rörhönan får anses som en rätt sällsynt fågel.” (Arne Eklöw 1970c). ”Spridda iakttagelser de flesta år. Under våren 1969 hördes 3-4 hanars kacklande från vassbältet…” (Arne Eklöw 1970).

1969      Häckar med flera par i Sala (Stefan Björklund).” (Ingvar Granqvist 1970b).

1970      ”…samt 1970 minst två under våren och sommaren. Stor ungkull sedd i juli 1970. [Norsa i Munktorp]” (Arne Eklöw 1970).

1974      ”5 revir. Arten visade sig vara mycket svår att inventera p.g.a. sitt tysta och un­dangömda levnadssätt. Troligen är det verkliga antalet revir betydligt större än vad inventeringen visar. Samtliga påträffade revir befanns ligga i bladvassområdets ytterkanter. Revirtätheten på hela sjöytan blir 13 par per kv.km. (Även vid rörhöneinventeringarna användes en bandspelare som hjälpmedel) [Frövisjön i Skultuna].” (Claes Karlsson & Sören Larsson 1976).

 

Vinterfynd (1.12-28.2) före 1976:

 

1974/75    ”1 ex. övervintrade i Köping 1974-75 (Ulf Eriksson).” (Lars Lindell 1976d).

1975         1 ex. Munkängen i Västerås 24.2 (Stefan Karlsson, opubl.).

1975/76    ”Under hela perioden [dec. 1975 - feb. 1976] har en rörhöna funnits i Sagån, Sala, och 1 ex fanns i Västerås hamn under december-januari.” (Lars Lindell 1976c). ”Ett ex. Västerås hamn och Sagån, Sala i dec (Karl-Gunnar Källebrink, Lars Lindell m. fl.).” (Lars Lindell 1976d).

 

Flyttning och övervintring

 

Rörhönan flyttar bort främst i september och oktober och återvänder i början av april eller i slutet av mars. Mediandatum för första och sista fynd under perioden 1976-2017 är den 9 april respektive den 28 oktober (vinterfynden exkluderade).

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

14 april

17 oktober

1986-1995

20 april

5 oktober

1996-2005

7 april

28 oktober

2006-2015

2 april

5 november

2016-2017

5 april

30 november

 

Vinterfynd görs allt oftare och flera genomförda övervintringar har konstaterats. Merparten av fynden har gjorts i Västerås och Sala och handlar troligen uteslutande om årsungar:

 

1975/76    1 ex. Munkängen i Västerås 27.12-10.1 (Thomas Pettersson m.fl., opubl.). ”Under hela perioden [dec. 1975 - feb. 1976]… …1 ex fanns i Västerås hamn under december-januari.” (Lars Lindell 1976c). ”Ett ex. Västerås hamn… …i dec (Karl-Gunnar Källebrink, Lars Lindell m. fl.).” (Lars Lindell 1976d). ”1 ex Västerås hamn 1.1-10.1, 5.2 (VOK),…” (MVOF 8:76).

1975/76    1 ex. Reningsverket i Sala 30.1-8.2 (Kalle Källebrink, opubl.). ”Under hela perioden [dec. 1975 - feb. 1976] har en rörhöna funnits i Sagån, Sala…” (Lars Lindell 1976c). ”Ett ex. … …Sagån, Sala i dec (Karl-Gunnar Källebrink, Lars Lindell m. fl.).” (Lars Lindell 1976d). ”Sagån, Sala vintern 75/76 (Stefan Björklund, Karl-Gunnar Källebrink).” (MVOF 8:76).

1978/79    ”1-3 ex Svartån, Västerås 1.10-22.12 (DG, MG).” (MVOF 10:49).

1982/83    1 ex. Svartån i Västerås 17.12-6.2 (Thomas Pettersson m.fl., opubl.).

1983/84    1 ex. Svartån i Västerås 5.12 (Daniel Green, opubl.).

2003/04    1 1K/2K Svartån i Västerås 1.12-29.2 (FiV 35:108; FiV 36:124).

2005/06    1 ex. Hjälmare kanal i Arboga 1.1 (FiV 38:115).

2006/07    2 1K Reningsverket i Sala 21-29.12 (FiV 38:115).

2006/07    2 1K/2K Ekeby damm i Sala 21.12-14.2 (FiV 39:69; Kalle Källebrink, opubl.).

2007/08    1 ex. Munkängen i Västerås 5.2 (FiV 40:69).

2007/08    1 ex. Reningsverket i Sala 24-27.2 (FiV 40:69).

2008/09    1 ex. Sagån i Sala 23.1 (FiV 41:81).

2009/10    1 ex. Munkängen i Västerås 24.12 (FiV 41:81).

2014/15    1 1K/2K Munkängen i Västerås 12.12-11.2 (FiV 46[2-3]:38; FiV 47[2-3]:39).

2014/15    1 2K Svartån vid Våghusbron i Västerås 13.1 (FiV 47[2-3]:39).

2016/17    1 1K/2K Skälängsdammen i Västerås 8.12-26.2 (FiV 48[2-3]:41; FiV 49[2-3]:40).

2016/17    1 1K/2K Reningsverket i Sala 22.12-1.1 (FiV 48[2-3]:41; FiV 49[2-3]:40).

 

 

Nattetid sträckande rörhönor har rapporterats vid sammanlagt tolv tillfällen, samtliga på våren, främst i april och början av maj (30.3-11.5).

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen G. ch. chloropus.

 

Senast uppdaterad 2018-09-03