Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus (Linné 1758)

 

Utbredning

 

Rödstjärten häckar i skog, i första hand magrare talldominerade skogar, och vid bebyggelse, t.ex. i trädgårdar och parker. Den förekommer sparsamt i Mälarområdet, men tämligen allmänt i Skogslåglandet och Bergslagen. Skillnaden mellan utbredningskartorna nedan antyder en rätt markant minskad förekomst under senare tid. Detta kan dock bero på bristande rapportering.

 

Rutor (5x5 km) med fynd av rödstjärt under häckningstid 1974-84.

 

Rutor (5x5 km) med fynd av rödstjärt under häckningstid (1.6-31.7) 2002-2017.

 

Numerär

 

En inventering av öar med naturskog i Mälaren 1979-81 (Ingemar Ahlén & Sven G. Nilsson 1982) gav vid handen att rödstjärten förekom mycket sparsamt där. Bland de västmanländska öar (1-613 hektar skogsmark) som inventerades, befanns häckning vara trolig endast på Aggarön i Kärrbo respektive Hallingen i Ängsö.  Det sammantagna resultatet visade att rödstjärtens minimikrav på skogsareal möjligen kan ligga på 3-5 hektar. Vid revirkartering av det s.k. Askö-Tidöområdet i Dingtuna/Rytterne/Västerås-Barkarö (ca 17 km² skogsmark) år 1982, konstaterades endast ett revir (Thomas Skoglund 1983; Thomas Skoglund 1983b), vilket motsvarar mindre än 0,1 par/km² skogsmark. I Ängsö (ca 1 750 hektar skogsmark) karterades fyra revir 1983-84, samtliga på Ängsön 1983 (Åke Berg & Thomas Skoglund 1985), vilket motsvarar 0,2 par/km² skogsmark. Vid en motsvarande inventering 1986 vid Holm i Västerås-Barkarö (ca 90 hektar skogsmark, mest ädellövskog) registrerades arten överhuvudtaget inte (Thomas Pettersson 1992).

 

I Hallstahammars tätort, ca 9 km² totalarea, fanns 10 sjungande hannar år 2000, vilket motsvarar en täthet av 1,1 par/km² (Sören Larsson & Kjell-Åke Källebrink 2001). I Fagersta tätort i Västanfors fanns 10 revir år 2001, motsvarande 0,7 par/km² (Sören Larsson & Kjell-Åke Källebrink 2002).

 

Ulf Ottosson m.fl. (2012) beräknade det västmanländska beståndet till 6 500 par. Detta motsvarar ca 0,8 par/km² landareal och förefaller i jämförelse med ovannämnda uppgifter som en rimlig siffra.

 

Beträffande Västanfors och Västervåla skriver Leif Lejdelin (1984), att ”arten har minskat påfallande under senare år och observeras nu i långt mindre antal än tidigare”.

 

Historik

 

Johan Fischerström (1785) nämner rödstjärten i sin beskrivning av Mälaren, men utan hänvisning till Västmanland: ”Rödstjerten (M. Phœnicurus) som bor i hålige trän, äfven i vedstaplar, och bör älskas för sin ljufva sång; ända up i Österbotten sjunger han om nätterna ifrån början af Maj til Junii månads slut”.

 

De visserligen fåtaliga uppgifter om rödstjärt som förekommer i den äldre litteraturen, indikerar ändå att arten på 1800-talet förekom allmänt i landskapet, även om uppgifter föreligger endast från västra halvan av Västmanland, särskilt Bergslagen. Exempelvis skrev Carl Rudolf Sundström (1868, s. 10) att rödstjärten ”...förekommer allestädes” i Örebro län. Från Hällefors rapporterade A. Giöbel: ”Hellefors (A. Giöbel). ’Rödstjert’. Hält sich meistens in Gärten auf, wo sich geeignete Brüteplätze für den Vogel finden.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 32). Påståendet att arten mest fanns i trädgårdar, ska kanske tas med en nypa salt, med tanke på att observationstiden sannolikt var betydligt rikligare där, än i andra miljöer. Dock finns exempel från Hällefors på häckning i holk i anslutning till bebyggelse: ”Så bodde t. ex. i år här på knuten af byggnaden i en hålk en rödstjert... (Adr. Giöbel 1888). I det sammanhanget finns också ett datum för första observation för året rapporterat, nämligen den 7 maj 1887; ”Hellefors (A. Giöbel). Kam den 7. Mai.” (Carl Rudolf Sundström 1892, s. 12). Även nästa litteraturuppgift svarar Adrian Giöbel (1902) för, men denna gång från Järle i Ervalla: ”Rödstjerten låter då och då höra sina klara, underbara toner.”.

 

Henrik Hasselgren (1923) nämner rödstjärten från Sala, pingsten 1923: ”När vi i den ljusa vårkvällen vandrade hem genom den lilla stadens parker höra och se vi svart och vit flugsnappare och rödstjärtar flerstädes, vid de åt dem uppsatta hålkarna…”.

 

Rödstjärten ansågs vara ”Allmän Noratrakten enl O. M. Floderus” och angående Västerås stad sägs ”Wästerås stad: vissa år ej 1923 allmänt häckande inom staden enl R. Tenow” (lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv).

 

I Nils Helgers (1945) summariska beskrivning av fågellivet i Hällefors socken, nämns bl.a. rödstjärten som en typisk art för mellansvenska skogsbygder. I Lundby socken var rödstjärten allmänt häckande (Sven-Olof Andersson 1954) och Greta Carlstedt-Pihl (1960) nämner rödstjärten som en i raden av ”sångfåglar” vid Torrvarpen i Grythyttan.

 

Slutligen rapporterade Arne Eklöw (1970) att rödstjärten häckade allmänt vid Norsa i Munktorp. Därutöver finns endast sporadiska omnämnanden, t.ex. från en exkursion ”en septemberdag” vid Norsa i Munktorp (Arne Eklöw 1971) samt i artlistor från Skinnskatteberg (Anonym 1971d) respektive Västersjön i Sura (Thomas Forsberg & Hans Karlström 1972).

 

Flyttning och övervintring

 

Rödstjärten flyttar i augusti-september och återvänder i slutet av april. Mediandatum för första och sista fynd under perioden 1976-2017 är den 25 april respektive den 15 september. Det på året senaste fyndet hittills gjordes vid Lisjöviken i Sura den 5 oktober 2002 (Sören Larsson, opubl.). De allra tidigaste vårfynden har gjorts den 13 april, vilket inträffade både 2005 och 2009.

 

Period

Mediandatum för

första observation

Mediandatum för

sista observation

1976-1985

5 maj

-

1986-1995

28 april

-

1996-2005

26 april

18 september

2006-2015

22 april

18 september

2016-2017

19 april

9 september

 

Tolv (12) återfynd av i Västmanland ring­märkta rödstjärtar föreligger. De antyder en sydvästlig sträckriktning på hösten. I tabellen nedan har också inkluderats två fynd i Västmanland av annorstädes i Sverige märkta fåglar (märkmånad). Dessa fördelar sig på månad och område enligt tabell:

 

Område/månad

J

F

M

A

M

J

J

A

S

O

N

D

Sverige (södra)

 

 

 

1

3

2

1

1

1

 

 

 

Frankrike

 

 

 

 

 

 

1

1

 

 

 

 

Spanien

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

Gibraltar

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

Marocko

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

Övrigt

 

Rödstjärten är troligen den vanligaste värdarten i Västmanland för boparasitism av gök Cuculus canorus. I en studie i östra Västmanland 2000-2001 befanns 15 % (5 av 33) av kontrollerade häckningar vara boparasiterade av gök (Sören Larsson & Kjell-Åke Källebrink 2002). Sören Larsson (1984, 1995) har också lämnat exempel på hur parasiterade rödstjärtar lyckats frigöra sig.

 

Rasförhållanden

 

Arten är företrädd av nominatrasen Ph. ph. phoenicurus.

 

Senast uppdaterad 2018-08-23