Kärrsnäppa Calidris alpina (Linné 1758)

 

Förekomst

 

Kärrsnäppan uppträder regelbundet som genomflyttare i Västmanland. Under sommar och höst är den tämligen allmän, medan den är mer sparsam på våren. Antalen varierar stort både inom och mellan år, men under perioden 2000-2023 finns ingen tydlig trend. År med särskilt rikligt uppträdande var 2011 och 2023. Oftast ses den som rastande, men emellanåt noteras också sträckande fåglar. Några indikationer på häckning i Västmanland föreligger inte under perioden 2000-2023.

 

 

Antal fynd av kärrsnäppa (minst 10 ex.) i Västmanland 2000-2023.

 

Historik

 

Även om det inte är direkt osannolikt att kärrsnäppan tidigare häckade inom landskapets gränser, finns inget belägg för det. I Einar Lönnbergs (1929) översikt över förekomsten av kärrsnäppa i Sverige nämns endast att den kan förekomma vid Mälaren, men sällsynt: ”Sie mag auch am Mälarsee vorkommen, aber selten.”. Intressantare är då den karta över kända häckningslokaler som presenteras i samma översikt. Kartan synes omsorgsfullt gjord (Tommy Tyrberg, in litt.) och vid Västerås är en häckningsförekomst av rasen C. a. schinzii markerad.

 

 

Carl Rudolf Sundström (1868, s. 21) skriver följande angående kärrsnäppan i Örebro län; ”är, enligt Herr Löwenhjelm, ej så sällsynt under flyttningen”. Från 1900-talets början refererar Matts Floderus (1925): ”Skjuten i Köpingstrakten i aug. och sept. (mest ungfåglar); 1 ex. skjutet i Västeråstrakten okt. 1923”. Den sistnämnda återfinns i Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar (nr. C 43): ”♀ juv. Västerås, Johannisbg. [Västerås-Lundby] okt. 1923. R. Tenow.”. Från Köping rapporterades vid ungefär samma tidpunkt, att ”...i aug o sept ses Tringa minuta, subarquata, alpina, islandica, mest ungfåglar då å då någon gammal.” (ur brev från konservator Edvard Råberg, Köping, den 11 juni 1923, till lektor O. M. Floderus).

 

Vid Hässlösundet i Irsta/Västerås uppträdde kärrsnäppan regelbundet under höststräcket från 1930-talet och fram till 1945 (Bengt H. Girell 1958) och vid Asköviken var den årsviss (Bertil Walldén 1955, s. 255). Exempelvis noterade Hans Avelin (1958) arten där den 2 augusti 1940. Vid Östersjön i Sura noterades kärrsnäppa ”allt som oftast” under 1950-talet (Harald Wedérus 1958) och upp till 15 ex. kunde noteras samtidigt (Göran Lundqvist 1972). Vid Ångsjön i Irsta/Kärrbo rastade 35 kärrsnäppor den 26 augusti 1952 (Bo Kumlin, muntl.). Därtill berättade Greta Carlstedt-Pihl (1960), att ”Enstaka exemplar av kärrsnäppan har jag sett vid Halvtron nära Brudgumtorp [Grythyttan].”.

 

Därefter, fram till 1970-talets mitt, föreligger åtskilliga uppgifter, varav följande iakttagelser bör nämnas. Vid Köpingsåns utlopp i Mälaren i Köping ”med där befintliga dybankar” iakttogs 30 kärrsnäppor den 24 juli 1958 (Hans Avelin m.fl. 1962). Bo Wallin (1970) noterade 10 ex. den 4 september och 15 ex. den 15 september 1970 vid Lagårdssjön i Kolbäck. Thomas Forsberg & Hans Karlström (1972) nämner att flockar på upp till 40 ex. har observerats vid Västersjön i Sura.

 

Den 22 maj 1973 rastade mycket stora ansamlingar av kärrsnäppa på några lokaler i östra Västmanland; cirka 300 ex. vid Gorgen i Västerfärnebo, 125 ex. vid Storsjön i Möklinta samt ”några 100-flockar” vid Gussjön och Fläcksjön, sammanlagt uppskattningsvis närmare 700 individer (Stefan Björklund 1973g; Lars Lindell 1974f). Hösten 1973 rastade upp till 300 ex. vid Nötmyran i Västerfärnebo (Lars Lindell 1974f). Hösten 1975 bokfördes sammanlagt 135 flyttande kärrsnäppor vid Gnien i Ramnäs (Sören Larsson 1975b). I övrigt har kärrsnäppan noterats i större antal (minst 50 ex.) före år 1976 enligt följande:

 

1970      63 ex. Orrleken i Grängesberg 28.7 (Kjell Bylin 1975, s. 335).

1975      53 ex. Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 24.8 (MDOF 9[1]:29).

1975      96 str. (SV) Fläcksjön i Fläckebo 20.9 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Sommaren 1976 var mycket nederbördsfattig i Västmanland, vilket bl.a. innebar att sjöbottnar blottlades på flera håll. Dessa utgjorde goda rastplatser för vadare och två studier har publicerats. Vid Österhammarssjön i Fellingsbro räknades vadare vid 47 tillfällen under tidsperioden 17 juli – 12 september och under dessa dagar noterades kärrsnäppor i genomsnitt varannan gång, och som mest sågs 80 ex. den 11 september (Jan-Erik Malmstigen 1977). Motsvarande studier samma år vid Findlaviken i Arboga gav, vid 17 observationstillfällen 24 juli – 7 oktober, tio noteringar med kärrsnäppa, som mest 50 ex. den 16 september (Ulf Eriksson 1977).

 

Större (minst 100 ex.) ansamlingar under perioden 1976-1999:

 

1976      130 str. (SV) Fläcksjön i Fläckebo 7.10 (Västmanlands rapportkommitté).

1987      133 ex. Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 2.8 (FiD 21:77).

1985      100 ex. Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 26.5 (FiV 17:67).

1989      >110 ex. Hötjärnen 19.9 (FiD 23:65).

1990      130 ex. Hötjärnen 1.9 (FiD 24:70).

1998      150 ad. Gnien i Ramnäs 7.7 (FiV 30[2]:36).

1998      >130 ex Hötjärnen 7.7 (FiD 32:59).

 

Sena fynd före år 2000:

 

1987      2 ex. Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 25.10 (FiD 21:77).

1994      1 funnen död Fänsäter i Ramsberg 31.10 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Tidiga fynd (före 1.5) före år 2000:

 

1984      2 ex. Sörängarna i Linde 13.4 (FiV 16:87-88).

1998      1 ex. Lisjö i Sura 21.4 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Flyttning och övervintring

 

Kärrsnäppans höstflyttning är utdragen och äger rum från och med början av juli fram till början av oktober. Större (minst 100 ex.) ansamlingar har under perioden 2000-2023 noterats under såväl högsommar som höst:

 

2000      Gnien i Ramnäs 19.7-13.9, som mest 125 ex., varav 6 ad., 8.9 (FiV 32:78).

2000      Lisjö ängar i Sura 20.7-9.9, som mest 140 ex. 20.7 (FiV 32:78).

2000      Finnåkerssjön i Fellingsbro 20.7-26.8, som mest 155 ex. 20.8 (FiV 32:78).

2009      Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 22.8-12.10, som mest 112 ex. 4.10 (FiV 41:86).

2011      145 r. Österhammarssjön i Fellingsbro 18.7 (FiV 43[2-3]:36).

2023      Bocksjön i Tillberga/Tortuna 22.9-4.10, som mest 250 r. 30.9 (Västmanlands rapportkommitté).

2023      Nötmyran i Västerfärnebo 24-30.9, som mest 220 r. 24.9 (Västmanlands rapportkommitté).

 

De på året senaste kända observationerna utgörs av 1-2 1K r. Gorgen vid Hällby i Västerfärnebo 28.10-3.11 2009 (Västmanlands rapportkommitté) samt 12 r. Gussjöbäck i Fläckebo 1.11 2023 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Under vårflyttningen är kärrsnäppan betydligt mer fåtalig och oregelbunden. Under vissa förhållanden kan dock emellanåt ett rikligt sträck förnimmas, särskilt i månadsskiftet maj-juni, då stora ansamlingar ibland noterats:

 

2013      130 ad. Brandbo i Västanfors 28.5 (Västmanlands rapportkommitté).

 

Mediandatum för första och sista vårobservation under perioden 1976-2023 är den 13 maj respektive den 29 maj. Mediandatum för första och sista höstfynd under samma period är den 1 juli respektive den 13 oktober.

 

Period

Mediandatum för

 

första

vårobservation

sista

vårobservation

första

höstobservation

sista

höstobservation

1976-1985

14 maj

27 maj

2 juli

3 oktober

1986-1995

18 maj

23 maj

6 juli

6 oktober

1996-2005

14 maj

27 maj

26 juni

13 oktober

2006-2015

1 maj

31 maj

30 juni

18 oktober

2016-2023

13 maj

3 juni

25 juni

20 oktober

 

Före maj månad är kärrsnäppan mycket sällsynt och endast sju fynd är kända 2000-2023:

 

2002      1 ad. r. Lisjö i Sura 14.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2002      1 str. (N) Backgården i Västanfors 30.4 (FiV 34:106).

2007      1 r. Hällby i Västerfärnebo 25.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2009      2 r. Gussjöbäck i Fläckebo 14-15.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2010      1 ad. Asköviken vid Rudö i Rytterne 17-20.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2014      1 r. Lagårdssjön i Kolbäck 30.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2019      1 ex. Asköviken vid Lövsta i Dingtuna 24.4 (Västmanlands rapportkommitté).

 

 

Veckovis fördelning av fynd av kärrsnäppa (minst 10 ex) i Västmanland 2000-2023.

 

Ett ringmärkningsåterfynd är känt:

 

·         1 ad. ♂ av nominatrasen C. a. alpina som märktes vid Hötjärnen i Grängesberg/Ljusnarsberg 14.7 2000, kontrollerades vid Ottenby i Öland 25.7 2002 (RC/Å 2002:70).

 

Rasförhållanden

 

Arten är i Sverige företrädd av två raser. Nominatrasen C. a. alpina häckar närmast i Härjedalen medan rasen C. a. schinzii (C. L. Brehm 1822) häckar i södra och mellersta Sverige, närmast lokalt i Uppland. De flesta, för att inte säga alla, kärrsnäppor i Västmanland torde tillhöra nominatrasen – något fynd av rasen C. a. schinzii har aldrig uppgivits från Västmanland, jfr dock uppgiften ovan under Historik.

 

Senast uppdaterad 2024-03-18