Dubbeltrast Turdus viscivorus Linné 1758

Utbredning

Dubbeltrasten häckar sparsamt, men lokalt tämligen allmänt, i skogsmark i hela Västmanland. Enligt Anders R. Arnell (1985) ”…trivs den bäst i torr tallskog, vid myrkanter och på hyggen med frötallar, men förekommer här och där i all slags barrskog.”.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (16.5-31.7) 2012-2022.

Numerär

Inventeringsdata saknas helt från Skogslåglandet och Bergslagen, men Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 9 400 par, vilket skulle motsvara en genomsnittlig täthet av 1,7 par/km² skogsmark.

Historik

Johan Fischerström (1785) nämner dubbeltrasten som ”björktrast” i sin beskrivning av Mälaren: ”Björktrasten (T. viscivorus) som trifves helst i Björkträn, der han af gräs och fina rötter hopklistrar med lera och gödsel sit skål-lika bo; som vårtiden fägnar oss med sin vackra sång, och sent på hösten fångas i donor (2) [”(2) Björktrasten kallas af Fogelfängare Amsel. I Sv. Econom. Diction. 2. D. s. 42, är den beskrifven. Jag har der sagt at han ej bör räknas bland flyttfoglar. Kan hända jag misstagit mig? Det är då ej första gången.”]”.

I Örebro län ansågs dubbeltrasten av Carl Rudolf Sundström (1868) vara ”...ingalunda sällsynt inom länet. [---] Finnes sparsamt äfven om vintern.”. I Hällefors benämndes den ”gråstare” och betecknades som mindre allmän: ”Hellefors (A. Giöbel). ’Gråstare’. Weniger allgemein.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 25). År 1887 hördes dubbeltrasten sjunga den 6 mars i Hällefors: ”Hellefors (A. Giöbel). Den 6. März hörte man sie singen.” (Carl Rudolf Sundström 1892, s. 9).

Matts Floderus (1925) skriver att ”Åtm. fordom häckande i Västeråstrakten och V. Våla; spridda ex. iakttagna och skjutna hösttiden i Västerås- och Köpingstrakten.”. Frågan är förstås om dubbeltrasten var så pass sparsamt förekommande eller om den var förbisedd. Av lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv, framgår dock att den var ”Säkerligen förekommande ehuru ej allmänt [---] Häckar i Wästeråstrakten G. N.”.

I övrigt från 1920-talet finns enstaka notiser i opublicerade anteckningar om skjutna fåglar på hösten:

1923      ”Köpingstr, hösten 1923 V.N.F. E. Råberg” (Rudbeckianska skolans i Västerås samlingar, nr. C 272). ”Köpingst skjuten på hösten enl E Råberg (V.N.F. uppst. ex)” (lektor O. M. Floderus kartotek).

Odat.     ”Spridda exemplar höstetid skjutit den vid [?].” (Ur odaterade anteckningar i V.N.F.:s arkiv, undertecknade av Tenow, förvarade i Västerås stadsarkiv). ”Wästerås skjuten av Tenow” (lektor O. M. Floderus kartotek).

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns ett ägg från Västerås, tyvärr odaterat (Göran Frisk, in litt.).

Under perioden 1945-1953 häckade dubbeltrasten i Lundby socken två av åren: ”...häckande, 1947, 1949.” (Sven-Olof Andersson 1954). Dessutom: ”Om våren kan man där [Gryta i Västerås] finna dubbeltrasten...” (Bertil Walldén 1955, s. 245).

Om ”norbergstrakten” skrev Bengt H. Girell (1958) att ”Dubbeltrasten är icke sällsynt men å andra sidan långtifrån vanlig.” och vid Väringen i Ervalla/Näsby noterade Erik Sjöstedt (1958) att ”Av trastar finns alla, utom fjällens ringtrast.”.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984.

Tomas Carlsson (1984) skrev att ”På de magra tallhedar som följer Svartälven [Sävsjön i Hällefors] är fågellivet sparsamt med trädpiplärka, bofink och dubbeltrast som karaktärsarter.”. I Västanfors och Västervåla ansågs den vara en ”...mindre allmän häckfågel” (Leif Lejdelin 1984).

Vid en inventering av naturskogsklädda öar i Mälaren 1979-1981 sågs inga tydliga indikationer alls på häckning (Ingemar Ahlén & Sven G. Nilsson 1982). Inte heller påvisades någon häckning vid en inventering av cirka 17 km² skogsmark vid Asköviken och Tidö i Rytterne 1982 (Thomas Skoglund 1983; Thomas Skoglund 1983b). I Ängsö (cirka 1 750 hektar skogsmark) påvisades endast ett (1) revir vid en inventering 1983-1984 (Åke Berg & Thomas Skoglund 1985).

Vid Gnien i Ramnäs inräknades sträckande dubbeltrastar 1975, tre på våren och en på hösten (Sören Larsson 1975b).

I Bertil Walldéns (1961) avhandling om misteln räknade han inte med dubbeltrasten som den främsta konsumenten av mistelbär: ”Det är endast tre fågelarter, som hos oss har specialiserat sig på mistelbär, nämligen björktrasten, sidensvansen och i mindre utsträckning dubbeltrasten.”.

Att dubbeltrasten skulle övervintra i Mellansverige har dock varit känt ganska länge, se vidare uppgifter nedan. SOF (1970, s. 100) angav t.ex. att dubbeltrasten ”Övervintrar sällsynt eller undantagsvis i s. och m. Sverige.”, men utan närmare uppgifter.

Uppgifter om vinterfynd (1.11-28.2) före 1976:

1868      ”Finnes sparsamt äfven om vintern [Örebro län].” (Carl Rudolf Sundström 1868).

1952      2 ex. Björnön i Västerås 10.2 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      ”En solig senvinterdag var jag ute på Saxgarn [Rytterne]. Där fanns en dubbeltrast, som flög kring och vittjade sina mistelträd i avskild ro.” (Bertil Walldén 1955, s. 190; Bertil Walldén 1961).

1955      ”...någon enstaka dubbeltrast har bärkalas i rönnar och mistelkronor [Björnön i Västerås].” (Bertil Walldén 1955, s. 249).

1958      ”Redan vid jultid kommer björktrastar för att kalasa på de söta mistelbären, en bra omväxling till den sura rönnbärskosten. Flockar av sidensvansar håller också till godo, och ibland hjälper dubbeltrasten till.” (Bertil Walldén 1958).

1964      1 ex. Barkarö i Västerås-Barkarö 31.12 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1965      1 ex. Askö i Västerås-Barkarö 7.2 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1969      2 ex. Saxgarn i Rytterne 16-23.2 (Leif Carlsson, opubl.).

1969      1 ex. Tidöborgen i Rytterne 16.2 (Leif Carlsson, opubl.).

1969      1 ex. Tidö slott i Rytterne 16.2 (Leif Carlsson, opubl.).

1969      1 ex. Skutterön i Rytterne 23.2 (Leif Carlsson, opubl.).

1970      1 ex. Aggarön i Kärrbo 25.1 (Leif Carlsson, opubl.).

1972      1 ex. Aggarön i Kärrbo 15.1 (Leif Carlsson, opubl.).

1973      1 ex. Stensjöberget i Rytterne 10.11 (Hans-Olof Hellkvist, opubl.).

1974      1 ex. Ridön i Västerås-Barkarö 12.1 (Leif Carlsson, opubl.).

1974      1 ex. Aggarön i Kärrbo 9.2 (Leif Carlsson, opubl.).

1975      1 ex. Stensjöberget i Rytterne 22.11 (Thomas Pettersson, opubl.).

Större (minst 50 ex.) ansamlingar under perioden 1976-1999:

1995      50 ex. Rynninge i Fellingsbro 29.4 (Caj Runesson, opubl.).

1998      50 ex. Fermansbo urskog i Ramnäs 23.8 (Kjell Eklund, opubl.).

Flyttning och övervintring

Dubbeltrasten flyttar i september-oktober med en markant topp i början av oktober. Den återvänder från mitten av mars och vårflyttningen tycks pågå åtminstone till slutet av april. Flera dubbeltrastar övervintrar varje år, men mer om detta nedan. Mediandatum för första och sista fynd av minst 5 ex. (revirhållande fåglar vintertid exkluderade) under perioden 1976-2022 är den 28 mars respektive den 15 oktober.

Veckovis fördelning av dubbeltrastar 2000-2022.

Ansamlingar av dubbeltrastar ses framför allt under sträckperioderna, men ibland även på sensommaren. De största (minst 50 ex.) ansamlingarna under perioden 2000-2022:

2001      50 r. Västra Vreta i Köping 7.4 (Jörgen Lindberg, opubl.).

2006      50 r. Sundänge i Kolsva 17.4 (Bernt Bergsten, opubl.).

2007      60 r. Lisjö i Sura 7.10 (Louice Jonsson, opubl.).

2010      64 r. Turkiet i Ramnäs 9.4 (Ralf Lundmark, opubl.).

2012      60 r. Lisjö i Sura 14.4 (Sören Larsson, opubl.).

2013      80 r. Finnåkerssjön i Fellingsbro 5.10 (Sven Larsson, opubl.).

2016      Hörksbyn i Grängesberg 3-4.10, som mest 53 r. 3.10 (Bertil Rahm, opubl.).

2017      130 r. Lisjö i Sura 18.4 (Ralf Lundmark, opubl.).

2017      50 r. Rönningen i Ramnäs 4.8 (Lennart Eriksson, opubl.).

2018      60 r. Gnien i Ramnäs 9.4 (Ralf Lundmark, opubl.).

2021      50 r. Lisjö i Sura 22.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2021      58 r. Turkiet i Ramnäs 22.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2021      67 r. Torpa i Ervalla 23.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      60 r. Hagtorpsstugan i Skultuna 14.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      50 r. Lisjö i Sura 23.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      50 r. Hasselbo i Sura 7.10 (Västmanlands rapportkommitté).

Aktivt sträckande fåglar ses framför allt från mitten av mars till mitten av april respektive från mitten av september till mitten av oktober.

Veckovis fördelning av dubbeltrastar som har rapporterats som sträckande under perioden 2000-2022.

De högsta (minst 20 ex.) dagssummorna av sträckande dubbeltrastar under perioden 2000-2022:

2006      20 str. (N) Snickarberget i Sura 8.4 (Ralf Lundmark, opubl.).

2007      23 str. (S) Kvicksund i Rytterne 24.9 (Joachim Strengbom, opubl.).

2009      25 str. (N) Gnien i Ramnäs 30.3 (Ralf Lundmark m.fl., opubl.).

2014      35 str. (SO) Hörksbyn i Grängesberg 5.10 (Bertil Rahm, opubl.).

2018      20 str. (N) Stora Grillsjön i Västervåla 10.4 (Staffan Liljeqvist m.fl., opubl.).

2020      24 str. (N) Gnien 6.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2020      24 str. (N) Gnien 11.4 (Västmanlands rapportkommitté).

2022      21 str. Smittsbo i Västanfors 22.3 (Västmanlands rapportkommitté).

Övervintrande dubbeltrastar har noterats åtminstone sedan början av 1990-talet, ibland också före det. I mitten av 1980-talet ansågs den dock vara ”Ej årlig övervintrare.” (FiV 16:93).

Dessa övervintrare hävdar revir i anslutning till bestånd av mistel Viscum album Linné, i genomsnitt 73 fåglar per vinter sedan millennieskiftet. Som mest rapporterades 120 revirhållande dubbeltrastar vintern 2002/03. Stränga vintrar kan dock antalet fåglar vara väsentligt lägre och som lägst fanns vintern 2010/11 endast 20 revirhållande. Markus Rehnberg (2000) har utförligt beskrivit dubbeltrastens vinterförekomst i Västmanland. Vinterfynd (1.11-28.2) i övrigt görs oregelbundet, men med en ökad frekvens sedan millennieskiftet.

Rutor (5x5 km) med förekomst av mistel Viscum album 2000-2022 (Artportalen 2023-08-06).

Svart prick anger ruta med förekomst av revirhållande dubbeltrast vintertid (1.11-28.2) 2000-2022.

Lokaler med revirhållande dubbeltrast vintertid 2000-2022. Cirklarnas storlek är proportionell mot högsta antalet individer per lokal.

Tre återfynd av i Västmanland ringmärkta dubbeltrastar föreligger:

·         En bounge som märktes vid Gryta i Västerås 19.5 1949, fångades eller sköts vid Mauléon Soule i sydvästra Frankrike 4.11 1950 (RC, in litt.).

·         En bounge som märktes vid Gryta i Västerås 18.5 1951, återfanns (?) under oklara omständigheter vid Brzeziniec i sydvästra Polen 30.3 1952 (RC, in litt.).

·         En bounge som märktes i Dingtuna 27.5 1953, fångades eller sköts vid Pinols i södra Frankrike 31.10 1953 (RC, in litt.).

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen T. v. viscivorus.

Senast uppdaterad 2023-08-07