Gräshoppsångare Locustella naevia (Boddaert 1783)

Utbredning

Gräshoppsångaren häckar sparsamt i fuktiga gräsmarker där hävden har upphört, dvs. igenväxande strandängar med höga örter och enstaka buskar, samt längs diken och åkerkanter. Kjell Eklund & Sören Larsson (1981) beskrev artens ”kärnbiotoper” så här: ”Fuktiga ängsmarker, s k starrängar med hög tuvbildning och något torrare mark som oftast helt domineras av älggräs (Filipendula ulmaria) med glest insprängda bestånd av lågväxta viden (Salix ssp).”. Den förekommer sparsamt i hela Västmanland, med undantag för Bergslagen där den är sällsynt.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.6-31.7) 2012-2022.

Numerär

Ulf Ottosson m.fl. (2012) beräknade det västmanländska beståndet till 700 par. Under perioden 2012-2023 rapporterades i genomsnitt 122 sjungande fåglar per år, som mest 175 ex. år 2012. Därefter har antalet sjunkit stadigt. Under perioden 2012-2023 har sjungande gräshoppsångare rapporterats från sammanlagt 441 lokaler. En fjärdedel av dessa hyste fler än en individ något år. Jag uppskattar därför landskapets population i nutid till 450 par.

Med tanke på att den för arten lämpliga biotopen, fuktiga ohävdade gräsmarker, förekommer i oftast mindre sammanhängande områden är det kanske inte förvånande att höga koncentrationer av sjungande gräshoppsångare är ovanligt. Under perioden 2000-2023 har följande höga (minst 10 ex.) inom ett relativt begränsat område rapporterats:

2001      10 sj. Trådarängarna i Irsta 19.5 (David Kihlberg, opubl.).

2001      10 sj. Asköviken i Västerås-Barkarö 19.5 (Anders Borgehed, opubl.).

2001      15 sj. Nötmyran i Västerfärnebo 22.5-24.6 (Åke Berg, opubl.).

2002      11 sj. Svedboäng i Västerfärnebo 3-5.6 (Kalle Källebrink, opubl.).

2009      11 sj. Viby i Arboga 14.6-26.7 (Patrik Rhönnstad m.fl., opubl.).

2011      13 sj. Mista i Köping 17.5-13.7 (Patrik Rhönnstad m.fl., opubl.).

Säkerställda häckningar rapporteras sällan, vilket förstås till stor del hänger samman med artens undangömda tillvaro i svårtillgänglig miljö. Under perioden 2000-2023 föreligger följande säkerställda häckningar:

2000      1 ex. med föda åt ungar Holmtorpet i Irsta 3.7 (Markus Rehnberg, opubl.).

2004      1 1K nyligen flygg Lisjöviken i Sura 18.7 (Sören Larsson, opubl.).

Historik

Det första fyndet i Västmanland gjordes i Västerås år 1931 enligt följande beskrivning: ”...att han [advokaten K. J. Boström] under en kvällspromenad norr om staden hört ett ljud från ett tätt buskage utefter Tunbyvägen, som han beskrev som ett entonigt surrande och som han tillskrev en liten fågel... ...på midsommaraftonen. [---] Han [modellsnickaren Erik Jonsson] yttrade då: ’Den fågeln känner jag väl till. Jag som bor här, har hört den sjunga varje kväll och natt nu i tre veckors tid...’ [---] ...upptakten för ett ivrigt studerande av fågeln under hela sommaren. [---] Varaktigheten av sången under sommaren alltifrån början av juni till mitten av augusti - själv hörde jag fågeln den 4 eller 5 augusti... ...tyder med till visshet gränsande sannolikhet på att häckning förelegat. [---] Den omständigheten, att två av fågelns observatörer vid var sitt tillfälle under avancering mot den sjungande fågeln ur gräset stött upp en liknande fågel med liknande flykt, som båda gångerna flugit en mindre sträcka för att försvinna i gräset igen, stärker nyss gjorda antagande. ...efterforskningar efter bo förblevo emellertid resultatlösa.” (Ragnar Tenow 1932). Till detta kan fogas en komplettering om platsens belägenhet, nämligen ”N. Rosenhill, Västerås stad” (Bil. B till V.N.F. 1931-11-23). Paul Rosenius (1943-54, s. 170) har publicerat uppgiften, men med felaktigt angivet årtal. Även påföljande år gjordes ett fynd i Västerås: ”Under föregående år [dvs. 1932] återfanns gräshoppsångaren, Locustella nævia, inom stadens område, men med ändrad boplats. Han hade nu utvalt ridbanan å regementsområdet vid Viksäng, där hanen ivrigt sjöng från en av de första dagarna i juli till omkring den 1 augusti.” (Ragnar Tenow 1933). Ytterligare ett fynd gjordes under 1930-talet, nämligen vid Noren i Norberg: ”Sydliga arter, som tillfälligt iakttagits i trakten, äro gräshoppsångare och kungsfiskare. Den förra sågs och hördes invid sjön Noren i början på juli 1937.” (Bengt H. Girell 1958).

Därefter är inga iakttagelser kända förrän fyra fynd gjordes på 1940-talet. Kända iakttagelser 1943-1960, varav den första säkerställda häckningen år 1953:

1943      ”En hane hördes under fem dagar från mitten av juni i Fläckebo s:n norr om Västerås. F. von Knorring.” (VF 2:116). ”Klockaren Wilhelm von Knorring och hans broder ingeniör F. v. K. hade under de två sista somrarna upptäckt gräshoppsångaren i Fläckebo, och till och med fått se den en natt, vilket är mycket sällsynt.” (V.N.F. 1944-12-14, § 7).

1944      ”Från slutet av maj och till midsommar sjöng en ♂ nära Fläcksjön i Fläckebo s:n, Västmanland, på ungefär samma plats där den uppträdde 1943 (se V. F. 1943 p. 116). Wilh. von Knorring.” (VF 4:34). ”Klockaren Wilhelm von Knorring och hans broder ingeniör F. v. K. hade under de två sista somrarna upptäckt gräshoppsångaren i Fläckebo, och till och med fått se den en natt, vilket är mycket sällsynt.” (V.N.F. 1944-12-14, § 7).

1947      ”Den 15 juni 1947 hördes två gräshoppsångare vid Fläcksjön, Fläckebo sn i Västmanland, en lokal där fågeln ju observerats även 1943 (F. von Knorring, V. F. 1944). Hanarna sutto 500 m från varandra och sjöngo fortfarande vid 5-tiden på morgonen. Den 29.6 sjöng den ena från midnatt till kl. 2³⁰, medan den andra lät höra sig sporadiskt mellan kl. 5 och 7. Lennart Lundin.” (Lennart Lundin 1948).

1947      ”Den 17 juni 1947 sjöng en hane vid Gångholmen, Västerås-Barkarö. Lennart Lundin.” (Lennart Lundin 1948).

1950      ”Kand. Lennart Lundin lämnade rapport om sina iakttagelser vid Asköviken. [---] Småfläckig sumphöna hade hörts liksom gräshoppssångaren.” (V.N.F. 1950-10-16, § 2). ”…men 1950 hördes den av ett flertal ynglingar på en äng vid Askö, där den gjorde en kortvarig visit…” (Bertil Walldén 1955, s. 221-222).

1950      ”…liksom gräshoppssångaren. Av den senare hade enligt ingeniör v. Knorring 2 ex. förekommit vid Fläcksjön.” (V.N.F. 1950-10-16, § 2). ”Gräshoppsångaren har låtit höra sig vid Fläcksjön under fyra skilda år, senast 1950 (Sven Andersson m. fl.).” (Bengt H. Girell 1958, s. 118).

1953      ”...upptäckte jag i början av juni 1953 två lokaler med vardera en sjungande hanne, dels Asköviken i Dingtuna kommun den 8 juni...” (Jens Wahlstedt 1955). 1 sj. Asköviken 27-28.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1953      ”...upptäckte jag i början av juni 1953 två lokaler med vardera en sjungande hanne, dels Asköviken i Dingtuna kommun den 8 juni, dels Ångsjön i Kärrbo s:n den 6 juni. Vid den senare lokalen observerades vid ett senare besök den 16-17 juni två sjungande hannar samtidigt i var sitt buskage 30 m från varandra. ...fick jag i gryningen på någon meters håll se en hona slå till i samma buske som den sjungande hannen... Trots upprepade nattbesök vid lokalen fick jag därefter endast höra den andre hannen sjunga. Den förste var dock kvar, och flera gånger till långt in i juli kunde revirstrider iakttagas mellan de båda hannarna. En morgon under de första dagarna i juli sågs honan ännu en gång, samtidigt som de båda hannarna var under observation. Därvid kunde tydligt uppfattas, att hon hade näbben full med mat, innan hon hastigt försvann i undervegetationen. Något bo kunde dock ej hittas trots noggrant och systematiskt sökande.” (Jens Wahlstedt 1955; Jens Wahlstedt 2004). 1 sj. Ångsjön i Irsta/Kärrbo 18.7 (Bo Kumlin, opubl.).

1953      ”Ännu en sjungande gräshoppsångare kunde under juli avlyssnas vid en typisk lokal norr om Västerås.” (Jens Wahlstedt 1955). ”…och 1953 kom så den stora överraskningen. Då uppträdde nämligen inte mindre än 5 stycken, varav en vid Frövisjön [Skultuna] (Olle Karlsson, I. Nordin)… (Bertil Walldén 1955, s. 221-222).

1953      ”På en madäng i Surahammar, bevuxen med högt gräs, älgört och spridda videbuskar har 4 ♂♂ avlyssnats och iakttagits i från varandra väl avskilda revir under tiden den 9.6.-29.7. Sången upphörde i dessa revir den 20.6., 10.7., 25.7. och 29.7. resp. Arten har iakttagits på platsen fr. o. m. 1953, men i mindre antal. Birger Andersson” (Anders Enemar 1957).

1954      ”1954 uppträdde två hanar vid tippen i Surahammar [Sura] (H. Wederus i VLT)…” (Bertil Walldén 1955, s. 221-222). ”…hörts vid bl. a. följande lokaler:... ...2 vid Surahammar (H. Wederus)...” (Stig Lundberg 1955). ”På timotejåkrarna och de sanka markerna vid mossen kunde och kan gräshoppssångaren låta höra sin entonigt surrande sång under ljumma försommarkvällar. Den iakttogs för första gången 1954. Tre år därefter hördes tre sjungande hanar och 1963 hade antalet ökat till sex [Näs i Sura].” (Göran Lundqvist 1972).

1954      ”…och såväl 1954 (Wahlstedt) som 1955 (R. Kumlin) har fågeln vistats här, sistnämnda år bl. a. vid Ångsjön [Irsta/Kärrbo] på exakt samma lokal som tidigare.” (Bertil Walldén 1955, s. 221-222). ”...hörts vid bl. a. följande lokaler:... ...1 vid Västerås (J. Wahlstedt)...” (Stig Lundberg 1955).

1954      ”En ny lokal för arten är Ladugårdssjön (Strömsholm) [Lagårdssjön i Kolbäck], där 1 ex. sjöng den 15.6.1954.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1954      1 sj. Långängskrogen i Västerås 15-16.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1954      ”På en madäng i Surahammar, bevuxen med högt gräs, älgört och spridda videbuskar har 4 ♂♂ avlyssnats och iakttagits i från varandra väl avskilda revir under tiden den 9.6.-29.7. Sången upphörde i dessa revir den 20.6., 10.7., 25.7. och 29.7. resp. Arten har iakttagits på platsen fr. o. m. 1953, men i mindre antal. Birger Andersson” (Anders Enemar 1957).

1955      ”…och såväl 1954 (Wahlstedt) som 1955 (R. Kumlin) har fågeln vistats här, sistnämnda år bl. a. vid Ångsjön på exakt samma lokal som tidigare.” (Bertil Walldén 1955, s. 221-222). ”1 ex. den 28.5.1955 vid Ängsjön [Ångsjön i Irsta/Kärrbo].” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956). 1 sj. Ångsjön 29.5 (Bo Kumlin, opubl.).

1955      ”1 ex. vid Askö [Västerås-Barkarö] den 27.5.-13.6.1955.” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1956).

1955      ”...rapporterats från... ...Surahammars-trakten (H. Wederus)...” (Stig Lundberg 1956b).

1955      ”På en madäng i Surahammar, bevuxen med högt gräs, älgört och spridda videbuskar har 4 ♂♂ avlyssnats och iakttagits i från varandra väl avskilda revir under tiden den 9.6.-29.7. Sången upphörde i dessa revir den 20.6., 10.7., 25.7. och 29.7. resp. Arten har iakttagits på platsen fr. o. m. 1953, men i mindre antal. Birger Andersson” (Anders Enemar 1957).

1956      1 sj. Asköviken 1.6 (Bo Kumlin, opubl.).

1956      ”På en madäng i Surahammar, bevuxen med högt gräs, älgört och spridda videbuskar har 4 ♂♂ avlyssnats och iakttagits i från varandra väl avskilda revir under tiden den 9.6.-29.7. Sången upphörde i dessa revir den 20.6., 10.7., 25.7. och 29.7. resp. Arten har iakttagits på platsen fr. o. m. 1953, men i mindre antal. Birger Andersson” (Anders Enemar 1957).

1957      ”Den 14.6. hördes 1 ex. på NV sidan av Askövik. Lars Broberg” (Anders Enemar 1957). 1 sj. Asköviken 1.6 (Bo Kumlin, opubl.) samt 4.7 och 11.8 (Janne Virking, opubl.).

1957      ”På en madäng i Surahammar, bevuxen med högt gräs, älgört och spridda videbuskar har 4 ♂♂ avlyssnats och iakttagits i från varandra väl avskilda revir under tiden den 9.6.-29.7. Sången upphörde i dessa revir den 20.6., 10.7., 25.7. och 29.7. resp. Arten har iakttagits på platsen fr. o. m. 1953, men i mindre antal. Birger Andersson” (Anders Enemar 1957). ”Där maderna ned mot Näs [Sura] övergår i spridda videbuskage börjar strax efter solnedgången en uppvisning av det kanske mest säregna av alla fågelläten. Det är en av nykomlingarna i vår fauna, gräshoppsångaren, som sätter sig tillrätta på sin favoritkvist för att begynna nattens konsert, först litet trevande... [---] ...på avstånd stämmer flera gräshoppsångare in. 1957 har inte mindre än fyra hanar regelbundet uppträtt på denna plats med sina sångställen så nära, att man under lugna nätter kunnat höra alla fyra samtidigt.” (Harald Wedérus 1958, s. 348-349). ”På timotejåkrarna och de sanka markerna vid mossen kunde och kan gräshoppssångaren låta höra sin entonigt surrande sång under ljumma försommarkvällar. Den iakttogs för första gången 1954. Tre år därefter hördes tre sjungande hanar och 1963 hade antalet ökat till sex [Näs i Sura].” (Göran Lundqvist 1972).

1958      ”Den 31.5.1958 sjöng samtidigt fyra ex. vid Askö (Hans-Olof Hellkvist).” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1958      ”…vidare att……gräshoppsångaren hörts [Ängsö].” (Bertil Walldén 1958, s. 181).

1958      ”Vid Almö, Västerås-Barkarö sn, hördes ett ex. den 27.5.1958 (Hans-Olof Hellkvist, Rickard Lager)…” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1959      ”Som vanligt noterades arten vid Asköviken under åren 1959 och 1960. Sålunda 2 sjungande ex. den 4.6.1959 och 1 ex. den 28.5.1960. De kunde höras hela sommaren (Jfr VF 21 (1962): 317).” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963). 5 sj. Asköviken 29.5 (Janne Virking, opubl.).

1959      ”Vid Almö, Västerås-Barkarö sn, hördes… …ett ex. på samma plats den 19.6.1959 (Hans-Olof Hellkvist). (Hans Avelin m.fl. 1962).

1959      ”Ett sjungande ex. avlyssnades den 23.6.1959 ca 20 km NW Lindesberg, Västmanland. Hans Wrenne” (Hans Wrenne 1961).

1960      ”Som vanligt noterades arten vid Asköviken under åren 1959 och 1960. Sålunda 2 sjungande ex. den 4.6.1959 och 1 ex. den 28.5.1960. De kunde höras hela sommaren (Jfr VF 21 (1962): 317).” (Rolf Kumlin & Bo Kumlin 1963).

1960      ”I början av juni 1960 hördes fem ex. vid Gussjön [Fläckebo] (Leif Eriksson, Tore Nilsson).” (Hans Avelin m.fl. 1962).

1960      ”I Östersjön [Kila], en utdikad sjö ca 10 km W Sala, sjöng ett ex. den 12.6.1960 (Leif Eriksson, Hans-Olof Hellkvist, Tore Nilsson).” (Hans Avelin m.fl. 1962).

I samband med Sveriges ornitologiska förenings riksinventeringar av gräshoppsångare 1957 och 1968, rapporterades 5 respektive 23 ex. från Västmanland (Anders Enemar 1957; Hans Källander 1970).

Lokaler med fynd av gräshoppsångare 1961-1975.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984.

Kjell Eklund & Sören Larsson (1981) beräknade antalet sjungande gräshoppsångare i Västmanland år 1979 till 400-410. De flesta fanns i Sala kommun (150) och i Västerås kommun (75).

Höga (minst 10 ex.) antal inom ett relativt begränsat område under perioden 1976-1999:

1976      20 revir Asköviken i Dingtuna/Rytterne/Västerås-Barkarö (Leif Johansson 1979).

1979      20 sj. Asköviken 26.5-22.6 (Thomas Pettersson m.fl., opubl.).

1979      12 sj. Fläcksjön vid Näs i Fläckebo 28.5-3.6 (Kalle Källebrink, opubl.).

1982      14 revir Asköviken (Thomas Skoglund 1983; Thomas Skoglund 1983b).

1985      40 revir Nötmyran i Västerfärnebo (Åke Berg 1986; Åke Berg & Bo Eriksson 1992).

1999      10 sj. Västvalla i Fellingsbro 21.5-24.6 (Mats Andersson m.fl., opubl.).

Följande inventeringsresultat föreligger från perioden 1976-1999:

1976           8 par/km² strandäng vid Asköviken i Dingtuna/Rytterne/Västerås-Barkarö, där 20 revir fanns på cirka 250 hektar strandäng (Leif Johansson 1979).

1982           6 par/km² vid Asköviken Dingtuna/Rytterne/Västerås-Barkarö, där 14 par fanns på cirka 250 hektar strandäng (Thomas Skoglund 1983; Thomas Skoglund 1983b).

1983           <1 par/km² på Ängsön i Ängsö, där fyra revir fanns på cirka 10 km² öppen mark (Åke Berg & Thomas Skoglund 1985).

1984           11 par/km² vid de s.k. Trådarängarna i Irsta, dvs. ett område mellan Limstabäcken och Gäddeholm, där 8 revir karterades på drygt 70 hektar strandäng (Åke Berg 1985).

1985           16 par/km² äng vid Nötmyran i Västerfärnebo, där 40 revir karterades på cirka 250 hektar ängsmark, hävdad såväl som ohävdad (Åke Berg 1986; Åke Berg & Bo Eriksson 1992).

1985-91      12 par/km² strandäng vid Asköviken i Dingtuna/Rytterne/Västerås-Barkarö, där 6-24 revir karterades på 108 hektar strandäng (Thomas Pettersson, opubl.).

Säkerställd häckning under perioden 1976-1999:

1990      2 1K nyligen flygga Näset, Finnåkerssjön, i Fellingsbro 29.7 (Sven Larsson & Jan-Erik Malmstigen, opubl.).

Flyttning och övervintring

Gräshoppsångaren anländer i början eller mitten av maj och antalet revirhävdande fåglar kulminerar under juni månads första hälft. Mediandatum för första observation under perioden 2000-2023 är den 6 maj. Under perioden 2000-2023 gjordes det tidigaste fyndet på året den 2 maj 2018 (FiV 50[2]:51). Det är inte ovanligt att höra arten sjunga även i juli, undantagsvis även i augusti. Höstfynd är sällsynta och från september är endast 17 fynd kända under perioden 2000-2023, de på året senaste den 26 september, både 2008 och 2015 vid Asköviken i Västerås-Barkarö (FiV 40:101; FiV 47[2-3]:54). Mediandatum för sista observation efter 15 augusti under perioden 2000-2023 är den 6 september.

Veckovis fördelning av gräshoppsångare 2000-2023.

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen L. n. naevia.

Senast uppdaterad 2024-01-19