Trädgårdssångare Sylvia borin (Boddaert 1783)

Utbredning

Trädgårdssångaren häckar i buskrik löv- och blandskog. Däremot tycks den i stort sett saknas i ren barrskog. Den förekommer allmänt i hela Västmanland.

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid (1.6-31.7) 2012-2022.

Numerär

Ulf Ottosson m.fl. (2012) har beräknat det västmanländska beståndet till 50 000 par, en siffra som jag i brist på annat underlag får ansluta mig till.

Några uppgifter om förändringar av populationsstorleken i stort i Västmanland är inte kända, men figuren nedan indikerar en rätt stabil förekomst över tid.

Historik

I Örebro län var trädgårdssångaren i mitten av 1800-talet ”alls icke sällsynt.” (Carl Rudolf Sundström 1868). Däremot var den tydligen sällsynt i Hällefors i slutet av samma århundrade: ”Hellefors (A. Giöbel). Selten.” (Carl Rudolf Sundström 1888, s. 40). Adr. Giöbel (1888) skrev dock från samma trakt att ”Genom plantering af täta häckar får man snart till sig trädgårdssångaren...”.

I västeråstrakten ansågs den på 1920-talet vara en ”Mycket vanlig häckfågel på för dem passande lokaler.” [Bil. C till V.N.F. 1924-04-11; § 9]. I lektor O. M. Floderus kartotek, förvarat i Västerås stadsarkiv, finns följande anteckningar: ”Wästerås: Slottsträdgården enl. R Tenow; Köpingstr. rätt vanlig enl E. Råberg; Wästerås Mycket vanlig häckfågel enl G. Nilsson”.

I Lundby socken var trädgårdssångaren ”häckande, allmän” under perioden 1945-1953 (Sven-Olof Andersson 1954). Från 1950-talet finns också rapporter från såväl Sörkvarn i Svedvi som från Surahammar i Sura: ”I ravinen ned mot Sörkvarn... ...under försommaren en fulltalig kör av trädgårdssångare”; ”Strax utanför Surahammar, intill den lummiga kanalbanken, ligger ett system av lerdammar... [---] ...det sövande jollret från trädgårdssångarnas mångfald uppe i lövverket.” (Harald Wedérus 1958).

Greta Carlstedt-Pihl (1960) nämner trädgårdssångaren från Torrvarpen i Grythyttan.

Vid Norsa i Munktorp var den ”Allmänt häckande.” (Arne Eklöw 1970) och från Storsjön i Möklinta rapporterades att ”De yppiga dungarna runt sjön bjuder ofta på arter som... ...trädgårdssångare.” (Stefan Björklund 1973).

I Västanfors och Västervåla ansågs trädgårdssångaren vara en ”allmän häckfågel” (Leif Lejdelin 1984).

Rutor (5x5 km) med fynd under häckningstid 1974-1984.

Inventeringar av öar med naturskog i Mälaren 1979-1981 visade att ett par trädgårdssångare behöver högst ett (1) hektar skogsmark (Ingemar Ahlén & Sven G. Nilsson 1982), motsvarande en täthet av minst 100 par/km² skogsmark. Utslaget på hela landskapets skogsmarksareal skulle det ge en populationsstorlek på 550 000 par. På de båda öarna Gräggen och Stora Jungfrun, båda cirka 12 hektar, i mälarfjärden Blacken i Rytterne, fanns arten med 6 respektive 7 par år 1981 (Thomas Skoglund 1981), motsvarande 50-58 par/km² skogsmark. Vid en inventering av Ängsö socken 1983-1984 var Stora Vibusken (<1 hektar) den minsta ön med förekomst av trädgårdssångare (Åke Berg & Thomas Skoglund 1985).

Tätheten är sannolikt betydligt högre på de lövskogsdominerade mälaröarna i jämförelse med de oftast magrare miljöerna i framför allt Skogslåglandet och Bergslagen.

Punkttaxeringar vid Asköviken 1992-2000 indikerade en tämligen stabil förekomst över tid (Thomas Pettersson, opubl.).

I Naturhistoriska riksmuseets samlingar finns två skinnlagda trädgårdssångare, båda hannar: Norberg 28.5 1958 respektive Uskaboda i Linde 2.8 1963 (Göran Frisk, in litt.).

Flyttning och övervintring

Trädgårdssångaren flyttar huvudsakligen i augusti till början av september. Mediandatum för sista observation under perioden 1976-2023 är den 10 september. Ett extremt sent fynd gjordes vid Hassmyra i Fläckebo den 16 oktober 2001 (FiV 33:95). De första individerna återkommer i början av maj, undantagsvis i slutet av april, och mediandatum för första observation under perioden 1976-2023 är den 9 maj. Det allra tidigaste vårfyndet gjordes vid Västerkvarn i Säby den 27 april 2007 (FiV 39:100).

Åtta i Västmanland ringmärkta trädgårdssångare har resulterat i återfynd med geografisk och tidsmässig fördelning enligt tabell nedan. Fynden fördelar sig på månad och område enligt tabell:

Rasförhållanden

Arten är företrädd av nominatrasen S. b. borin.

Senast uppdaterad 2024-01-22